Kan man få stafylokocker på sjukhus? Det här bör patienter och besökare veta

Det korta svaret

Ja, det kan du. Stafylokocker är en av de bakterier som ligger bakom infektioner som människor får under medicinsk vård. En given dag har ungefär 1 av 31 sjukhuspatienter i USA en infektion som är kopplad till deras vård, oavsett vilken mikroorganism som orsakat den.¹ Med andra ord har 30 av 31 patienter ingen sådan infektion.

Den siffran är ett skäl att vara uppmärksam, inte att få panik. Sjukhusen har starka program för att stoppa smittspridning, och patienter och besökare har en verklig roll att spela.

Varför sjukhuspatienter löper större risk

Människor på sjukhus är ofta mer sårbara än människor hemma. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC pekar på en högre risk för stafylokockinfektion hos patienter på intensivvårdsavdelning, personer som har opererats, personer med medicintekniska produkter i kroppen och personer med nedsatt immunförsvar.² Att vara mycket sjuk gör det svårare för kroppen att bekämpa bakterier som tar sig in. Sjukhus är också hektiska platser, där många i personalen träffar många patienter under en dag.

Operationssnitt och medicintekniska produkter som katetrar och infarter ger stafylokocker en väg förbi huden. Inom vården sprids MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) oftast genom kontakt med ett infekterat sår eller via händer.⁵ Patienter som bär på MRSA utan symtom kan också sprida det.⁵

Vad sjukhusen gör åt det

Sjukhusen använder flera skyddslager. De följer CDC:s riktlinjer för att förebygga infektioner som är kopplade till medicintekniska produkter och ingrepp och för att hindra att bakterier förs vidare mellan patienter. En del använder också dekolonisering (sanering), en rutin som minskar mängden stafylokocker som en patient bär på under perioder med hög risk.³ Du kan se personal bära skyddsrockar och handskar hos vissa patienter. Det är en del av samma arbete.

De här insatserna har gjort skillnad. Blodinfektioner med MRSA som uppstått på sjukhus minskade med ungefär 17 % per år från 2005 till 2012. Sedan planade framstegen ut, och det är därför CDC fortsätter att driva på det förebyggande arbetet.³ Om du är nyfiken, fråga din sjuksköterska vad sjukhuset gör för att förebygga infektioner. De flesta förklarar gärna.

Det här kan du göra som patient

• Säg till. Ställ frågor om din vård och dina risker.¹
• Fråga om rena händer. Det är helt okej att säga: ”Skulle du kunna göra rent händerna först?” Enbart handskar räcker inte.⁴
• Gör rent dina egna händer innan du äter, efter toalettbesök och efter att du har rört vid sänggrindar, bord, fjärrkontroller eller telefonen.⁴
• Gör rent händerna före och efter att du rör vid ett sårförband eller plåster.⁴
• Fråga om medicintekniska produkter. Om du har en kateter eller infart, fråga varje dag om den fortfarande behövs.
• Känn till tecknen på infektion, som feber eller rodnad vid ett operationssår, och säg till om dem.¹
• Håll dina vaccinationer uppdaterade, till exempel den årliga influensavaccinationen, för att undvika andra infektioner medan du återhämtar dig.¹

Tips för besökare

Besökare ger tröst. De kan också föra in bakterier eller bära ut dem, så några få vanor gör stor skillnad.

• Stanna hemma om du känner dig sjuk.¹
• Gör rent händerna när du kommer in i rummet, innan du rör vid patienten eller patientens saker, och igen när du går.⁴
• Om det sitter en skylt på dörren som ber dig bära skyddsrock eller handskar, följ den, och fråga sjuksköterskan om du är osäker på vad du ska göra.
• Sitt inte på patientens säng, och rör inte vid sår, förband eller slangar.

När du har kommit hem

Risken upphör inte när du skrivs ut. Håll utkik efter tecken på infektion, som feber eller rodnad och smärta runt ett operationssår.¹ Om ett sår eller området runt en infart eller kateter blir rött, svullet eller varmt eller börjar vätska sig, kontakta vården direkt, särskilt om du har feber.⁶ Fortsätt att sköta såren så som ditt vårdteam har visat dig, och gör rent händerna före och efter att du byter förband.⁴ Fortsätt att hålla koll tills såret har läkt helt. Läs mer i stafylokocker efter en operation.

När du ska söka vård

Under vistelsen ska du direkt berätta för din sjuksköterska om du har något av följande. När du har kommit hem ska du kontakta din läkare:

• Feber eller frossa¹
• Rodnad, smärta, värme eller vätska runt ett operationssår eller där en infart eller kateter har suttit⁶
• Ett sår som ser sämre ut i stället för bättre
• Smärta eller sveda när du kissar efter att du har haft en kateter¹

Sök akut vård eller ring larmnumret 112 vid feber med rodnad som sprider sig snabbt, förvirring, andningssvårigheter eller om ett spädbarn verkar mycket sjukt.

Inför en planerad vistelse, skriv ner dina frågor och ta med en liten flaska handsprit. Det är ett enkelt sätt att bidra till din egen säkerhet. Och var inte blyg för att berätta om ett symtom. Att säga till tidigt är en del av god vård.

Den här artikeln är allmän information och inte medicinsk rådgivning. Om du tror att du har en infektion, kontakta vården. Dessa påståenden har inte utvärderats av amerikanska Food and Drug Administration (FDA). Produkten är inte avsedd att diagnostisera, behandla, bota eller förebygga någon sjukdom.